Kan du en så kan du många.

När jag gick min bartenderutbildning så förstod jag inte hur i all världens värld jag skulle kunna komma ihåg så många recept samtidigt. 100drinkar hörde till basen och man fick gärna kunna fler. Hundra drinkar kändes som en omöjlig uppgift. Men jag satte nära nog 100% på provet och förutom att jag lärde mig alla recept kom jag fram till att dom flesta drinkar liknar varandra. Ibland väldigt mycket.
Ta till exempel Long Island Iced tea. Grundreceptet ser ut såhär:
Lika delar vodka, ljus rom, gin, tequila, cointreau, en skvätt sourmix -skaka- fyll med cola.
Med det grundreceptet kan man med väldigt liten skillnad göra många varianter:
Long Beach Iced Tea: Fyll med tranbär istället för cola
Tokyo Iced Tea: Byt Cointreau mot Midori och fyll med sprite
Alaska/Electrical Iced Tea: Byt Cointreau mot Bols blue och fyll med sprite
Hawaiian Iced Tea: Fyll med ananasjuice istället
Texas Iced Tea: Lägg till en del bourbon
2min extra i inlärning så kan du sex drinkar istället för en! Coolt va?
(Long Island Iced Tea
Highball, kubad is, skakas
2cl vodka
2cl ljus rom
2cl gin
2cl tequila
2cl cointreau
2cl sourmix
fyll med cola
garneras med en lemon wedge)

Tjej ~20 beställer

...ibland blir jag så trött på människor. Dom är så fruktansvärt förutsägbara.

En tjej som kommer in till baren, tittar alltid igenom drinkmenyn om det finns någon. (Det gör dom alltid, bara för att, fast dom redan bestämt sig för vad dom ska ha. Det handlar mer om att hålla upp en image, att man är en person som kollar på menyn. Eller är snål, det är kanske ännu vanligare.)

Sen finns det fem möjliga alternativ:
Cosmopolitan (Dom är äckliga. Bara för att den har blivit hypad av SATC så är man inte cool bara för man dricker en. Det krävs mer än så.)
Frozen Daiquiri (Blir alltid jordgubb. Fast hon måste säga det på engelska. En straaawberri daiquiri.)
Mojito (Inget ont att säga. Har inte baren något mer fantasifullt så är Mojito helt okej att beställa.)
P2 (Den typen av tjej som beställer en P2 är oftast en sån som inte kan bestämma sig för om hon ska en cider eller en p2. För det går inte att dricka nått annat. Typ.)
Sex on the beach (Visst, på charterresan är den lite kul, för namnet är lite kul, eller nått. Men på hemmaplan? Njää.)
 
Då gillar jag nog bättre rena groggbeställningar. Då är folk helt med på att dom är tråkiga, men det är enkelt. Rom&Cola, Redbull-jäger, GT osv...

Sett i baren: Tabasco i Mojiton

En av mina vänner som bor i Barcelona och är lite extra svag för Mojitos. Hon har i vart fall hittat en krog där hon har tyckt dom varit extra goda, och efter att tjuvkikat såg hon att bartendern hade tabasco utöver dom vanliga ingredienserna.

Så senaste trenden hos mig är att ha i några droppar tabasco när jag gör en Mojito. Det och lite socker är alldeles utmärkt att muddla limen med och tar smaken till nya höjder. Den blir lite djupare och får en touch av fruktighet och sommar.


Man tager vad man haver

Jag vet inte riktigt vad det är, personlighetsdrag kanske, som gör att folk lätt drar sig för att prova blanda nya grejer utan prompt ska utgå från ett recept och följa det till punkt och pricka. Det enda jag känner är: VARFÖR??

Som vanlig lekman måste ju poängen vara att dricka gott & ett recept på drinkar har uppkommit av en anledning, men ska man ha halva systembolaget i sitt barskåp blir man ju ruinerad. Framförallt om man vill köpa in allt på en gång. Och många likörer är ju faktiskt ganska lika, det kan vara viss skillnad i smak eller färg men att lägga ner hundrafemtio kronor extra bara för att det ska bli exakt rätt tycker jag bara är barnsligt, för oftast är folk för snåla för att ha många sorter hemma och då kanske det slutar med att man inte blandar något nytt alls.

Så mina vänner, vi improviserar lite va? Själv håller jag på att flytta och har nästan inga glas kvar i skåpet och har slut cointreau men är sugen på en shooter, närmare bestämt B52, klassisk & enkelt. Så vad gör jag? Jo, istället för att vara ledsen över att jag inte kan göra den skiktar jag ner dom två första ingredienserna i ett vinglas, Kahlúa och Dooleys, och som sista ingrediens tar jag blå curaçao istället för cointreau - båda är apelsinlikörer men blå curaçao är lite svagare och har en klar blå färg istället för genomskinlig. Den smakade bra och blev rätt cool tycker jag!



Ganska snygg va? Här kan ni se hur en riktig B52 ser ut.

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0